De vanligaste husgrunderna när man idag bygger hus är isolerande platta på mark (betongplatta), plintgrund eller värmeisolerad krypgrund. Vad du bör välja beror bland annat på om du ska bygga hus på berg eller sank mark, budget och estetiska preferenser.
En gjuten betongplatta är det dyraste och mest utmanande när du ska bygga husgrund, medan plintgrund oftast är det billigaste och enklaste. Även krypgrund är förhållandevis enkelt att göra själv och ger en stabil husgrund även för större hus. I många fall är det dock markförhållandena som avgör vilken husgrund du bör bygga.
Bygga på sank mark
Betongplatta fungerar bäst på mer komplicerade markförhållanden, exempelvis lerig, tjälskjutande eller sank mark där huskroppens tyngd behöver fördelas över en större yta. Bygger du ditt hus på sjöbotten kan det vara ett lämpligt alternativ.
– Om marken under huset skulle sätta sig kan hela plattan vridas rätt och stärkas upp där det behövs, säger Patrik Wendelius.
Med en plintgrund fördelas hustyngden istället på några få punkter, vilket kan vara mer riskabelt om marken inte är helt fast. Det gör husgrunden känsligare för sättningar.
Bygga hus på berg och ojämnt underlag
Bygger du däremot på en bergstomt finns det fördelar med plintgrund. Vid gjutning av betongplatta måste du ner en bit i marken, och att avlägsna en del av berget för att sedan fylla på med betong är inte att rekommendera. Med en plintgrund räcker det att borra hål för enbart plintarna. Plintgrund fungerar också bra på ett ojämnt underlag eftersom höjden på plintarna lätt kan anpassas. Eftersom plintgrund ofta rekommenderas till lite mindre huskroppar är det ett bra och relativt billigt alternativ för fritidshus.
Även krypgrund fungerar bra på berg och ojämnt underlag eftersom den mur som huset vilar på kan anpassas i höjd.
– Krypgrund fungerar egentligen alltid, den är väldigt anpassningsbar för olika markförhållanden. Det är mindre att gjuta men ger ändå en stabil husgrund som fungerar på ojämnt underlag, säger Patrik Wendelius.
Gjuta plintgrund
Med en plintgrund byggs huset ovanpå ett bärande träbjälklag som i sin tur vilar på ett antal plintar som gjuts i marken. Trots att området mellan mark och husbotten är öppen och ventileras finns risk att bjälklaget drabbas av mikrobiell påväxt. Det är därför viktigt att regelbundet se över allt trä, se till att det hålls torrt och behandla eventuellt uppkomna skador. Dagvatten får inte rinna in under huset, så markytan under huset kan behöva särskild dränering.
– Plintgrund är en relativt enkel konstruktion att göra själv. Har du ett stort hus kan det se lite konstigt ut att huset vilar på små pinnar, men för fritidshus är det en billig och bra lösning. En nackdel är att det blåser in skräp under huset, så du kan vilja ha någon slags skydd, säger Patrik Wendelius.
Gjuta plintgrund – steg för steg:
Börja med att schakta bort matjord, cirka 3 decimeter djupt, för den yta som ska täcka dränering. Gräv plinthål till fast underlag och/eller frostfritt djup.
I plinthålen gjuter du en bottenplatta av betong och placerar därefter ett plintrör (gjutform) i hålet som du fyller med betong. I betongen trycker du ned plattjärnsbeslag.
Om du bygger direkt på berg, borrar du först hål där du placerar armeringsjärn som du fixerar med krympfri betong eller ankarmassa. Därefter placerar du plintröret direkt på berget, över armeringsjärnet och fyller på med betong.
Du kan också köpa färdiggjutna plintar och betongplattor:
Lägg betongplattan i botten på plinthålet och ställ den köpta plinten på plattan.
För att plintarna ska klara de lyftkrafter som vinden kan orsaka bör de färdiga plintarna gjutas fast i bottenplattan.