SPSS 2

Lägg dessa in dessa nummer i SPSS innan du går vidare…
Värt att tänka på. Measure är satt till NOMINAL för ID och GENDER.
Det man mäter är grupper utan inbördes ordning. Exempel är KÖN, YRKE och SJUKDOMSTYP.
Variabelns olika värde kan endast skrivas med ORD, exempelvis man/kvinna, lärare/sjuksköterska/städare/säljare.
För variabler som mäts enligt en nominalskala är det möjligt att beräkna TYPVÄRDE, men inte MEDIAN eller MEDELVÄRDE.

För Height och Weight använder man SCALE (vilket också är det vanligaste) eftersom man mäter något, i det här fallet längd och vikt.

Kort kan nämnas ODINAL som graderar (ordinalskala)
Variabelns olika värden kan rangordnas, men det går inte att på något meningsfullt sätt ange skillnader eller avstånd mellan värdena. Exempel är utbildning som kan anta värdena grundskola/gymnasium/högskola/forskarutbildning. Det går att ordna värdena efter stigande utbildningsnivå, men man kan inte tilldela en viss utbildning något numeriskt värde.
För en variabel mätt enligt denna skala är det möjligt att beräkna typvärde, median och percentiler men inte aritmetiskt medelvärde.
I GENDER måste man veta vad som är man (male) och vem som är kvinna (woman.
Och detta väljer man i VALUES. 1 = Male 2= woman
Återigen hur mätskalor används
NOMINAL = name etc
ORDINAL = Order (rankar något t ex grundskola/gymnasie/högskola/)
SCALE = mängd ( något som kan mätas)
Så här ser vår data ut nu…
Vill du rangordna vikten från lägsta till högsta så väljer man SORT ASCENDING (genom att högerklicka på weight fliken). Vill man rangordna från högsta tull lägsta väljer man SORT DESCENDING. Så kan man göra med alla flikar. Men i det här fallet väljer vi bara att rangordna vikten.
Och så här ser det ut efteråt…

NU HAR VI VÅR DATA – DAGS FÖR ANALYS

Då ska vi köra en analys för att kolla frekvenser…och vi kör en enkel analys.

Alla variabaler som finns i datan förs över till högra fönstret för analys
Och då får man upp själva analysen…värre än så är det inte
Värt att tänka på är att SPSS ger dig otroligt mycket information, kanske mer än du behöver…
…och därför är det viktigt att lära sig hur man ska tolka dessa utvärden, alla är så klart inte nödvändiga.

EN BRA BÖRJAN – NU SKRUVAR VI UPP LITE…

Nu ska vi göra bilddiagram av den här datan.
Tänk på att du inte behöver stänga ner OUTPUTEN du fick utan kör bara en ny analys.

Bocka av FREQUENCY…det har vi ju redan…tryck OK
Längden såg konstig ut på den förra bilden, så då väljer vi att visa HISTOGRAMS…SHOW NORMAL CURVE ON HISTOGRAM…tryck på CONTINUE och OK
En extra grej man kan göra är att välja STATISTICS för analysen för att få andra jämförbara data…
Här kan man välja helt vilt…men man behöver inte välja mer än det man är ute efter för tillfället.
Här har jag valt medelvärde, median, typvärde, sum, standardavvikelse, varians, variationsvidd, kvartilavstånd etc
Resultat…
Medellängd = 65,80
Genomsnittsvikt = 133,00
Den kortaste är 62 och den högsta 70
Median ligger på 64 för vikt och 132 för längden
Välj statistik och grafer utifrån baserad på den data du har
Nominal…frekvens…bar charts
Scale….medelvärde…histogram
Vi vet genomsnitts längden för alla personer, men tänk om vi skulle dela upp det i kön istället…män på en sida och kvinnor på den andra sidan…
Kör en ny analys…ANALYZE…COMPARE MEANS…MEANS…

Sammanfattningsvis är beskrivande statistik, frekvenser och diagram en bra början för att få en överblick, för att se vad man.

THE END…

Läsning och granskning av vetenskapliga rapporter och uppsatser

Att läsa och granska vetenskaplig rapporter och uppsatser är inte så märkvärdigt bara man vet på ett ungefär hur man ska tillväga. Det man ska titta på är hur väl författaren har följt de regler som gäller när man skriver rapporter och uppsatser.
Och som tur finns det en checklista man kan använda sig av för att ta reda på det. Lite som att plocka fram checklistan inför en nödlandning, dock kanske inte lika dramatiskt

1. Problemets relevans och betydelse

  • Framgår det klart vilket problemet (frågeställningen) är?
  • Motiveras problemet? Varför studeras det? För vem, när, var och varför är det ett problem? Pseudoproblem?
  • Uttrycker problemformuleringen en tydlig relation mellan två eller flera begrepp (variabler)?
  • Definieras och preciseras begreppen?
  • Har problemet formulerats så, att involverande har, eller åtminstone implicerar, empiriska referenser och prövningar?
  • Är problemet ”besvarbart” och kan en ”lösning” av det tänkas tillföra ny kunskap – nu eller i en framtid?

2. Anknytning till tidigare kunskap

  • Har problemet relaterats till tidigare forskning inom området?
  • Är detta gjort så att anknytningen till tidigare forskning är logisk och tydlig, dvs. att problemet inte är konstruerat, perifert, eller löst knutet till tidigare arbeten?

DATABASER

Databaser innehåller artiklar ur tidskrifter och är ofta inriktade på ett särskilt ämne eller ämnesområde. En viktig del av informationssökningsprocessen är därför att hitta och välja de databaser som passar ditt syfte/sökfråga.



KURIOSA

INSÄNDARE I ÖP – 1 november 2010
När jag 2007 fick min kandidat examen i Rehabiliteringsvetenskap, var jag stolt.

Tyckte jag fått en mycket bra utbildning och var ivrig att få använda mina nya viktiga kunskaper. Jag trodde att rehabilitering låg i tiden. Idag är jag rätt säker på att jag gjort en total felsatsning, ingen vill ju anställa oss. Jag undrar varför och vill ställa följande frågor.

Till Arbetsgivare, företag, kommuner, landsting, stat med flera:

Varför satsar ni inte mer på rehabilitering? Det är ju så lönsamt?

Sjukskrivningar kostar mycket pengar och personligt lidande. Det finns mycket man kan göra för att minska detta. (Jag har träffat många sjukskrivna, chefer, arbetsledare som säger att det behöver någon med mina kunskaper. Men vad hjälper det när ingen vill anställa oss.)

Varför anställer man oftast psykologer, socionomer och PAvetare på tjänster som är inriktade mot rehabilitering? Inget ont om dessa utbildningar, de har stor bredd men är inte inriktade på rehab i samma utsträckning som vi. Vi borde arbete parallellt/tillsammans, komplettera varandra och inte konkurera om samma tjänster (där vi rehabvetare oftast förlorar). Tillsammans skulle vi få en enorm bredd och möjlighet.

Saknas det något i vår utbildning? I så fall vad?

Till Mittuniversitetet:

Varför fortsätter ni utbilda rehabvetare när ingen vill ha oss?

Om ni fortsätter, måste ni satsa på att få ut kunskap om utbildningen/etablera yrket.

Fortfarande efter så många år vet ingen, vad vi kan erbjuda för kunskaper och vad vi kan arbeta med. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag förklarat det för vänner, arbetsgivare mm. Inte ens arbetsförmedlingen/arbetsförmedlare vet och förstår vad de ska matcha oss mot.

Ska utbildningen fortsätta, se över innehållet, något måste fattas eftersom ingen vill ha oss. Vad? Jag vill veta.

Det känns som ett stort slöseri med tanke på all tid, arbete, pengar, kunskap, och engagemang som jag lagt ner, men nu ger jag upp. Jag tänker söka jobb som lokalvårdare eller något annat uppnåbart.

Jag försöker, jag har kunskaper, idéer, intresse, engagemang, behov finns och jag vill arbeta med rehabilitering. Men det hjälper inte!

En mycket besviken rehabvetare (blivande lokalvårdare?)



Att söka information

Planera din sökning

OK…du har nu tagit till till källan och ska börja söka
Men sen upptäcker du det svåra – hur väljer man sökord?
Man utgår från syftet och frågorna så klart
Om din sökfråga är ”hur ser ungdomars fysiska aktivitetsvanor ut?”, så blir första steget att identifiera det är informationsbärande, alltså vilka ord som är viktigast att ha med i sökningen för att få träffar på det du vill söka.

STEG 1
Är att identifiera vilka ord är informationsbärande, alltså vilka ord som är viktigast att ha med i sökningen för att få träffar på det du vill ha.
Hur ser UNGDOMARS FYSISKA AKTIVITETS VANOR ut?

STEG 2
Blir att översätta dina ord till engelska och fundera på hur många synonymer det kan finnas till varje ord.


Hur ser UNGDOMARS fysiska aktivitetsvanor ut?
Youth*, odolescen*, teenage*, ”13-19 yrs”, ”Young adult”


Hur ser ungdomars FYSISKA AKTIVITETS vanor ut?
”Physical activit*”, activit*, sport*, exercis*, Athletic*,


Hur ser ungdomars fysiska aktivitets VANOR ut?
Lifestyle*, habit*, behvio*, routine*,

En tabell kan då bli ett bra sätt att organisera dina sökord.
Det blir också lätt att fylla i när du träffar på nya sökord.


STEG 3
Blir att välja en databas och testa dina sökord.
En sådan databas kan vara PubMed.
Det viktiga är att tänka på vad databasen innehåller:

PubMed comprises more than 29 million citations for biomedical literature from MEDLINE, life science journals, and online books. Citations may include links to full-text content from PubMed Central and publisher web sites.

Letar man efter bildelar så kommer man inte hitta några där.















LITEN ORDBOK

CENTRALMÅTT – Central Tendency
Mean = medelvärde
Std.Deviation = standardavvikelse
Median = median
Quartiles = kvartilavstånd
Mode = typvärde 
Sum = summerar


SPRIDNINGSMÅTT
Std.Deviation = standardavvikelse
Quartiles = kvartilavstånd
Range = variationsvidd
Max – minimum = högsta värdet vs lägsta värdet

Det mest vanliga spridningsmåttet är ändå VARIANS (variance) och STANDARDAVVIKELSE (std.deviation)
På grund av att dessa mått är så användbara när det gäller att dra slutledning (dvs ställa upp premisser som leder till en slutsats) är dessa de viktigaste spridningsmåtten. Om som man förstår så används spridningsmått för att se hur mycket en viss data avviker från medelvärdet.
Men vad är skillnaden mellan varians och standardavvikelse?

Variansen och standardavvikelsen är mycket nära besläktade med varandra. Det man vill veta med ett spridningsmått är hur mycket något avviker från medelvärdet. Och varför är det viktigt?
Det man vill veta är hur mätvärdet fördelar sig runt medelvärde, ligger det nära medelvärdet eller är de utspridda.


Bar charts = diagram