INSTUDERINGSFRÅGOR TILL INLÄRNINGSPSYKOLOGI/BEHAVIORISM

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL INLÄRNINGSPSYKOLOGI/BEHAVIORISM

1.
a) Förklara vad klassisk betingning är för något.
b) Ge två exempel på hur klassisk betingning kan gå till.


2.
a) Hur går instrumentell inlärning (även kallad operant betingning) till?
b) Hur skiljer sig instrumentell inlärning från klassisk betingning? Förklara!


3.
a) Förklara vad som ofta händer med beteenden som förstärks, när det          gäller vår tendens att upprepa beteenden eller inte.
b) Förklara vad som ofta händer med beteenden som bestraffas, när det gäller vår tendens att
upprepa beteenden eller inte.


4.
a) Ge två egna exempel på positiv förstärkning.
b) Ge två egna exempel på negativ förstärkning.
c) Ge ett eget exempel på positiv bestraffning.
d) Ge ett eget exempel på negativ bestraffning.


5. Vilka steg kan man använda sig av för att släcka ut ett operant beteende?

Välfärdsstat i förändring 1990-2012

Vilka krafter har drivit på välfärdsstatens utveckling?
En översiktlig bild av aktörer och drivkrafter bakom reformer som ibland drivits igenom efter mycket hårda konflikter, men ibland antagits i relativt brett politiskt samförstånd.
Ett par exempel på breda uppgörelser om socialförsäkringarna är införandet av allmän folkpensionen 1912-1913.
Folkpensionsreformen var en nydanande kompromiss som framarbetades av den dåvarande socialdemokratiske partiledaren Hjalmar Branting och antogs av en i huvudsak enig riksdag under en borgerlig regering. Med denna reform blev Sverige först i världen med en ålderspension
åt hela den äldre befolkningen och försäkringen har också utpekats som världens första generella socialförsäkring.
Andra exempel är införandet av den allmänna
sjukförsäkringen 1955 när inkomstbortfallsprincipen och samordningen med yrkesskadeförsäkringen genomfördes, liksom beslut om yrkesskadeförsäkringen.

Även reformer av offentlig social service har antagits såväl i samförstånd som efter stora konflikter. Exempel på samförstånd är utvecklingen av äldreomsorgen under de ”gyllene åren” 1960-1980. Här rådde stor enighet om att de äldre var en eftersatt grupp och eftersom det fanns goda ekonomiska förutsättningar expanderade tjänsterna på alla
fronter, exempelvis genom utbyggnad av ålderdomshem, pensionärshem och servicehus och framförallt genom den expanderade hemhjälpen.

Kulmen för den svenska modellen kan sägas uppnåtts under 1980-talet efter en uppbyggnad under 70 år, medan den senare tidsperioden följts av stora förändringar sett till både regeringsskiften, ekonomiska kriser och omfattande reformer både på socialförsäkringarnas område och inom social service.