Golf- och tennisarmbåge

Golfarmbåge kallas fenomenet när man har smärta vid armbågens insida.
Ofta har man då svårt att böja armbågen eller greppa saker, t.ex. hålla tunga matkassar. Denna åkomma är mycket vanligt förekommande hos idrottare, speciellt kastande idrottsutövare. Likt diagnosen tennisarmbåge, har inte några belägg för en inflammatorisk orsak hittats vid studier. Detta säger oss idag att det är mer denna kroniska överansträngning, som skapar en vidhäftande effekt emellan muskler och bindvävsskikt runt armbågen

När det gäller behandling måste man först försöka identifiera vilken vardagssituation som har skapat problemet så man kan undvika sådana situationer tills armbågen blir bättre igen.
När det gäller träning så kanske man kan försöka variera grepp i vissa övningar som tillåter det, för att minska belastningen på armbågen.

KURIOSA

INSÄNDARE I ÖP – 1 november 2010
När jag 2007 fick min kandidat examen i Rehabiliteringsvetenskap, var jag stolt.

Tyckte jag fått en mycket bra utbildning och var ivrig att få använda mina nya viktiga kunskaper. Jag trodde att rehabilitering låg i tiden. Idag är jag rätt säker på att jag gjort en total felsatsning, ingen vill ju anställa oss. Jag undrar varför och vill ställa följande frågor.

Till Arbetsgivare, företag, kommuner, landsting, stat med flera:

Varför satsar ni inte mer på rehabilitering? Det är ju så lönsamt?

Sjukskrivningar kostar mycket pengar och personligt lidande. Det finns mycket man kan göra för att minska detta. (Jag har träffat många sjukskrivna, chefer, arbetsledare som säger att det behöver någon med mina kunskaper. Men vad hjälper det när ingen vill anställa oss.)

Varför anställer man oftast psykologer, socionomer och PAvetare på tjänster som är inriktade mot rehabilitering? Inget ont om dessa utbildningar, de har stor bredd men är inte inriktade på rehab i samma utsträckning som vi. Vi borde arbete parallellt/tillsammans, komplettera varandra och inte konkurera om samma tjänster (där vi rehabvetare oftast förlorar). Tillsammans skulle vi få en enorm bredd och möjlighet.

Saknas det något i vår utbildning? I så fall vad?

Till Mittuniversitetet:

Varför fortsätter ni utbilda rehabvetare när ingen vill ha oss?

Om ni fortsätter, måste ni satsa på att få ut kunskap om utbildningen/etablera yrket.

Fortfarande efter så många år vet ingen, vad vi kan erbjuda för kunskaper och vad vi kan arbeta med. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag förklarat det för vänner, arbetsgivare mm. Inte ens arbetsförmedlingen/arbetsförmedlare vet och förstår vad de ska matcha oss mot.

Ska utbildningen fortsätta, se över innehållet, något måste fattas eftersom ingen vill ha oss. Vad? Jag vill veta.

Det känns som ett stort slöseri med tanke på all tid, arbete, pengar, kunskap, och engagemang som jag lagt ner, men nu ger jag upp. Jag tänker söka jobb som lokalvårdare eller något annat uppnåbart.

Jag försöker, jag har kunskaper, idéer, intresse, engagemang, behov finns och jag vill arbeta med rehabilitering. Men det hjälper inte!

En mycket besviken rehabvetare (blivande lokalvårdare?)



Att söka information

Planera din sökning

OK…du har nu tagit till till källan och ska börja söka
Men sen upptäcker du det svåra – hur väljer man sökord?
Man utgår från syftet och frågorna så klart
Om din sökfråga är ”hur ser ungdomars fysiska aktivitetsvanor ut?”, så blir första steget att identifiera det är informationsbärande, alltså vilka ord som är viktigast att ha med i sökningen för att få träffar på det du vill söka.

STEG 1
Är att identifiera vilka ord är informationsbärande, alltså vilka ord som är viktigast att ha med i sökningen för att få träffar på det du vill ha.
Hur ser UNGDOMARS FYSISKA AKTIVITETS VANOR ut?

STEG 2
Blir att översätta dina ord till engelska och fundera på hur många synonymer det kan finnas till varje ord.


Hur ser UNGDOMARS fysiska aktivitetsvanor ut?
Youth*, odolescen*, teenage*, ”13-19 yrs”, ”Young adult”


Hur ser ungdomars FYSISKA AKTIVITETS vanor ut?
”Physical activit*”, activit*, sport*, exercis*, Athletic*,


Hur ser ungdomars fysiska aktivitets VANOR ut?
Lifestyle*, habit*, behvio*, routine*,

En tabell kan då bli ett bra sätt att organisera dina sökord.
Det blir också lätt att fylla i när du träffar på nya sökord.


STEG 3
Blir att välja en databas och testa dina sökord.
En sådan databas kan vara PubMed.
Det viktiga är att tänka på vad databasen innehåller:

PubMed comprises more than 29 million citations for biomedical literature from MEDLINE, life science journals, and online books. Citations may include links to full-text content from PubMed Central and publisher web sites.

Letar man efter bildelar så kommer man inte hitta några där.















LITEN ORDBOK

CENTRALMÅTT – Central Tendency
Mean = medelvärde
Std.Deviation = standardavvikelse
Median = median
Quartiles = kvartilavstånd
Mode = typvärde 
Sum = summerar


SPRIDNINGSMÅTT
Std.Deviation = standardavvikelse
Quartiles = kvartilavstånd
Range = variationsvidd
Max – minimum = högsta värdet vs lägsta värdet

Det mest vanliga spridningsmåttet är ändå VARIANS (variance) och STANDARDAVVIKELSE (std.deviation)
På grund av att dessa mått är så användbara när det gäller att dra slutledning (dvs ställa upp premisser som leder till en slutsats) är dessa de viktigaste spridningsmåtten. Om som man förstår så används spridningsmått för att se hur mycket en viss data avviker från medelvärdet.
Men vad är skillnaden mellan varians och standardavvikelse?

Variansen och standardavvikelsen är mycket nära besläktade med varandra. Det man vill veta med ett spridningsmått är hur mycket något avviker från medelvärdet. Och varför är det viktigt?
Det man vill veta är hur mätvärdet fördelar sig runt medelvärde, ligger det nära medelvärdet eller är de utspridda.


Bar charts = diagram


Det första man ska göra när man börjar en ny kurs är att läsa studieguiden mycket noga. Där står vilken litteratur som ska användas och uppgifterna man ska göra samt när uppgifterna ska vara klara.
Exempel på uppgift ”beskriv sjukdomen bla bla” och då är det precis det man ska gör och inget annat.

Välfärdsstat i förändring 1990-2012

Vilka krafter har drivit på välfärdsstatens utveckling?
En översiktlig bild av aktörer och drivkrafter bakom reformer som ibland drivits igenom efter mycket hårda konflikter, men ibland antagits i relativt brett politiskt samförstånd.
Ett par exempel på breda uppgörelser om socialförsäkringarna är införandet av allmän folkpensionen 1912-1913.
Folkpensionsreformen var en nydanande kompromiss som framarbetades av den dåvarande socialdemokratiske partiledaren Hjalmar Branting och antogs av en i huvudsak enig riksdag under en borgerlig regering. Med denna reform blev Sverige först i världen med en ålderspension
åt hela den äldre befolkningen och försäkringen har också utpekats som världens första generella socialförsäkring.
Andra exempel är införandet av den allmänna
sjukförsäkringen 1955 när inkomstbortfallsprincipen och samordningen med yrkesskadeförsäkringen genomfördes, liksom beslut om yrkesskadeförsäkringen.

Även reformer av offentlig social service har antagits såväl i samförstånd som efter stora konflikter. Exempel på samförstånd är utvecklingen av äldreomsorgen under de ”gyllene åren” 1960-1980. Här rådde stor enighet om att de äldre var en eftersatt grupp och eftersom det fanns goda ekonomiska förutsättningar expanderade tjänsterna på alla
fronter, exempelvis genom utbyggnad av ålderdomshem, pensionärshem och servicehus och framförallt genom den expanderade hemhjälpen.

Kulmen för den svenska modellen kan sägas uppnåtts under 1980-talet efter en uppbyggnad under 70 år, medan den senare tidsperioden följts av stora förändringar sett till både regeringsskiften, ekonomiska kriser och omfattande reformer både på socialförsäkringarnas område och inom social service.