Golf- och tennisarmbåge

Golfarmbåge kallas fenomenet när man har smärta vid armbågens insida.
Ofta har man då svårt att böja armbågen eller greppa saker, t.ex. hålla tunga matkassar. Denna åkomma är mycket vanligt förekommande hos idrottare, speciellt kastande idrottsutövare. Likt diagnosen tennisarmbåge, har inte några belägg för en inflammatorisk orsak hittats vid studier. Detta säger oss idag att det är mer denna kroniska överansträngning, som skapar en vidhäftande effekt emellan muskler och bindvävsskikt runt armbågen

När det gäller behandling måste man först försöka identifiera vilken vardagssituation som har skapat problemet så man kan undvika sådana situationer tills armbågen blir bättre igen.
När det gäller träning så kanske man kan försöka variera grepp i vissa övningar som tillåter det, för att minska belastningen på armbågen.

Grundläggande juridik – moment 1 (7,5hp)

STÄLL FRÅGOR I ÄMNET
ANTECKNA
Frågorna och svaren finns längst ner på sidan

Du ska bli förtrogen med den juridiska terminologin och få en grundläggande kunskap om gällande rättsregler på de områden som behandlas.

Privaträtt: personrätt, allmän förmögenhetsrätt, avtalsrätt, familjerätt och succesionsrätt.

Offentlig rätt med särskild inriktning på förvaltnings- och sekretessrätt.

SKADESTÅNDSRÄTT

Skadeståndsrätt – introduktion

Vem kan bli skadeståndsskyldig?
För vad uppstår skadeståndsskyldighet?
Hur stort blir skadeståndet?

Två centrala begrepp när det gäller skadestånd är inomobligatoriskt respektive utomobligatoriskt skadestånd.
Vad tusan menar man nu med detta?
För att förstå skillnaden mellan dessa två så gäller följande:
¶ Den som orsakar en skada genom att bryta mot ett avtal kan bli skadeståndsskyldig (inomobligatoriskt).
Och det är ju sånt som framgår och regleras av avtalet.
Bryter man mot avtalet så kan man bli skadeståndsskyldig.
Värre än så är det inte.

Den största mängden av skadeståndskrav ligger dock på den utomobligatoriska sidan och det också det som den här kursen kommer fokusera mest på. Så vad är då utomobligatoriskt skadestånd?
¶ Den som orsakar en skada genom ett annat agerande än vad som regleras i ett avtal kan bli skadeståndsskyldig (regleras av skadeståndslag 1972:207:) (SKL)

Skadeståndsrätt – parter

Om vi går vidare och tittar på vem/vilka som kan vara parter i en skadeståndstalan så gäller följande:
¶ Alla fysiska personer, även barn kan bli skadeståndsskyldiga.
Att barn kan bli skadeståndsskyldiga kan låta nytt o konstigt men det beror oftast på att vi blandar ihop straffrätt och skadestånd, vilket är två helt olika saker. Skadestånd är inget straff utan skadestånd finns till för att reparera en uppkommen skada. Inom straffrätten tänker man ju på en myndighetsålder uppåt 15 år. Någon sådan motsvarighet till skadestånd finns inte. Parterna kallas skadevållande och skadelidande, där den skadevållande är den som orsakar skadan och den skadelidande som drabbas av skadan.
Normalt ansvarar man själv för den skada man orsakat.
Men det finns undantag, t ex arbetsgivare ansvarar för skada orsakat av en arbetstagare kallas ”principalansvar”.
Då kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.
Men det finns givetvis undantag där också om till exempel arbetstagaren varit grovt vårdlös eller inte följer uppsatta föreskrifter.

Principalansvar kallas i Sverige det skadeståndsansvar som arbetsgivare, eller person i motsvarande position, har för arbetstagare, eller motsvarande. Som utgångspunkt är det arbetsgivaren som ska ersätta de skador som arbetstagaren orsakar.

Den som har arbetstagare i sin tjänst skall ersätta

  1. personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten,
  2. ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott, och
  3. skada på grund av att arbetstagaren kränker någon annan på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse i tjänsten.
    en arbetstagare som vid ett enstaka tillfälle av oaktsamhet har osakat en skada.

Endast i undantagsfall kan arbetstagaren bli tvungen att ersätta skador som han eller hon har orsakat i tjänsten. För att undantaget ska vara tillämpligt krävs enligt 4 kap. 1 § skadeståndslagen att synnerliga skäl föreligger. En arbetstagare som uppsåtligen har agerat på ett systematiskt sätt, t.ex. genom att förskingra en summa pengar varje månad från en kund, anses vara mer klandervärd än en arbetstagare som vid ett enstaka tillfälle av oaktsamhet har osakat en skada.

Föräldrar kan bli medskyldiga till barns skadeståndsskyldighet om föräldrarna har brustit i sin tillsyn eller barnet har orsakat skada genom brott.

Skadeståndsrätt – tre typer av skador

Det finns tre skadekategorier:
¶ Personskada, en fysisk eller psykisk skada på fysisk person.
T ex en bruten arm

¶ Sakskada, skada på ett objekt
T ex en förstörd dator, bil etc.

¶ Ren förmögenhetsskada
Ekonomisk skada som har uppkommit utan koppling till verkan person – eller sakskada. T ex när en privatperson blir lurad att investera i ett värdelöst företag

Skadeståndrätt – Förutsättningar för skadestånd

Det här är den mest omfattande delen när det gäller skadestånd och kan vara lite knepig. Man behöver träna för och göra övningar för att förstå vart gränsdragningen för olika saker går.

Vi ska titta på förutsättningar för skadestånd, vad som krävs för att någon ska bli skyldig att betala ett skadestånd.
Vi delar in det i tre steg:
1. Det måste ha uppstått en skada (2:1)
2. Sen måste det finnas en ansvarsgrund
Skadan måste så att säga ha uppstått uppsåtligen (dolus) eller av vårdslöshet (culpo) (2:1)
-uppsåtligen (dolus) = avsikt (man har alltså en avsikt att skada)
-vårdslöshet (culpa) = oförsiktigt agerande.
Vårdslöshet är dock en bedömningsfråga och bedömd med hänsyn till:
-riskens storlek – hut stor är risken för skada?
-den eventuella skadans storlek – hur stor skada kan uppstå?
-handlingsalternativ – vilka andra handlingsalternativ hade den skadevållande?
-insikt – insåg skadevållande risken och vilka alternativ hen hade?

Tittar man på dessa fyra alternativ angående bedömningsfrågan när det gäller vårdslöshet så skulle man kunna lägga dom två första i samma vågskål och dom två sista i den andra vågskålen, och dessa väger då mot varandra: riskens storlek och den eventuella skadans storlek mot handlingsalternativ o insikt.

-undantag vid strikt ansvar.
T ex hundägare genom lag (2007:1150) om tillsyn över hundar o katter.
Det spelar ingen roll att man har skickat hunden på lydnadsträning eller vad det nu måste vara för träning, så är man i alla fall ansvarig om hunden biter någon eller vållar en skada.
Företag har också en liknande ansvar, man kan alltså bli skadeståndsskyldig om man en läckande tank kommer ut i miljön fast man har tagit hänsyn till alla möjlig slags åtgärder för att så inte ska hända.

-aktiv handling:
undantag för t ex brandmän som kan bli skadeståndsskyldiga när de i tjänsten inte ingriper för att rädda liv.


3. Ansvarsgräns
¶ Adekvat kausalitet
Ett centralt begrepp ”adekvat kausalitet”.
Och vad menar man då?
Jo, det man menar är att det måste gå att fastslå ett tillräckligt starkt samband mellan handlingen och skadan.
Vi nämnde nyss att det måste vara en aktiv handling som huvudregel, och dessutom måste den aktiva handlingen ha gjort skadan, och det måste vara fullt klarlagt att det är så, alltså adekvat kausalitet, det måste finnas ett tillräckligt starkt samband mellan mitt agerande och den skada som uppstår. Om det finns ett direkt samband mellan mitt agerande och skadan som uppstår, då föreligger det adekvat kausalitet.
T ex om person A slår person B i huvudet med en hammare så känns det ganska naturligt att person B får en skallskada = adekvat kausalitet.

Exempel när det inte föreligger adekvat kausalitet.
Vi tar en hammare igen, men den här gången spikar vi på en bräda, som man brukar göra med en hammare. Du spikar som sagt och hamrar medan vibrationerna från slagen får ett annat föremål att ramla i huvudet på någon så att den personen får en skada. Då finns det inget stark samband mellan skadan och mitt agerande.

¶ tredjemansskador
-För skada på tredjeman, när någon alltså indirekt skadas genom att någon annan skadas, uppstår normalt inte skadeståndsskyldighet.
-det måste gå att förutse skadan
Om en kock t ex skadas så han inte kan laga mat så blir skadevållande normalt sätt inte skadeståndsskyldig för restaurangens ekonomiska förlust (ägaren till restaurangen).


¶ Ansvarsfrihetsgrunder
-samma ansvarsfrihetsgrunder som i straffrätten.
Skadeståndsskyldighet uppstår normalt inte för skador orsakade genom t ex nödvärn.

Skadestånd är inte sammanblandat med straffrätt, dessa körs som olika processer. Man straffas för det man har gjort, men själva skadeståndet drivs som en egen process.
Slår man någon i huvudet med en hammare så begår man ett brott, en misshandel, grov misshandel eller mordförsök, det är själva brottmålet, och det kan man få fängelse eller påföljd.
Skadeståndstalan som man väcker mot någon är en civilrättslig prövning.

Skadeståndsrätt – Syfte och storlek

¶ Skadestånds syfte är REPARATIVT.
-Och det betyder att syftet är att ERSÄTTA, REPARERA en uppkommen skada. Om någon har sönder min bil och det kostar 10.000 kronor att laga den, då är det 10.000 kronor som är ersättningen, varken mer eller mindre.
Förlorar man inkomst, låt såga 2000 kronor, ja då är ersättningen 2000 kronor. Det är alltså inga fantasisummor som tagen ur en jävla saga som i USA, där man kan stämma folk på fantasisummor.
Det amerikanska systemet fungerar dock annorlunda än det svenska eftersom det bygger på att man ska skrämmas att inte göra vissa saker, annars kan någon stämma skiten ur en.
-Skadelidande ska försättas i samma situation som hen varit om skadan inte hade uppstått.

¶ Vid personskada
-om person A skadar person B så att person måste vara sjukskriven från jobbet så beräknas skadeståndets storlek i huvudsak utifrån person B:s.
-sjukvårdskostnader
-inkomstförlust
Gällande inkomstförlust så beräknas det utifrån den lön man skulle haft, eller andra ersättningar.
-viss kompensation för sveda o värk
Som kan kan vara av övergående karaktär, som smärta.
-bestående men (som ärrbildning)

Lite sammanfattning (rent hypotetiskt)
Man kanske får ersättning sjukvårdskostnader 3.000 kronor
Inkomstbortfall 10.000 kronor
Sveda och värk 1.000 kronor
Bestående men 2.000 kronor
Sammanlagt 16.000 kronor i skadestånd.

Det är summan vad man får, varken mer eller mindre.
Om summan hade varit mycket mer än det uppräknade så är syftet något helt annat.
Om summan vi räknade ihop istället blev 2 miljoner eller 20 miljoner så är syftet med skadeståndet något helt annat. Då är inte syftet reparativt.
Och i Sverige är skadeståndet reparativt och inget annat.

¶ Vid sakskada
Om person A slänger person B:s mobiltelefon i golvet så beräknas skadeståndet i huvudsak utifrån:
-mobiltelefonens värde eller reparationskostnad och värdeminskning.
En sak att tänka på här. Om mobiltelefonen går sönder och inte går att laga då går man utifrån värdet, vad mobiltelefonen är värd idag.
Skulle man däremot reparera den så räknar man även in värdeminskning, om det är värt o reparera.
-Annan kostnad till följd av skadan ( t ex hyra en annan telefon under reparationstiden).
-inkomstförlust på grund av skadan (om man t ex inte kan sköta sitt arbete utan mobilen och man inte få tillgång till en annan mobil)

¶ Syftet är inte preventivt ( då är det avskräckande).
I USA har man mycket av den lösningen, agerande ska verka avskräckande.
Om det skulle 2 miljoner att kasta en telefon i golvet så tror jag man tänker sig för. Men syftet i Sverige är inte att avskräcka.


OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Rätten och samhället – offentlighetsprincipen

Tryckfrihetsförordningen (1949:105)

Tryckfrihetsförordningen är en av våra fyra svenska grundlagar och reglerar tryckfriheten i tryckt form. Grundlagar ska ju garantera våra mänskliga och fri- och rättigheter och vara demokratiska fri- och rättigheter. Man kan ju fråga sig varför vi har valt ett sådant system och vad som är syftet.

Om vi går till 2.kap 1 § så står det följande:
Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2018:1801).
Så offentlighetsprincipen handlar om vår rätt att ta del av det som kallas offentliga handlingar.


FAMILJERÄTT

Familjerätt – Introduktion

Juridiken kring äktenskap, samboförhållande och föräldraskap
-äktenskapsrätten
-samborätten
-föräldraskap

I denna lektion behandlas följande:
-äktenskap
-förhållande mellan makar
-äktenskapsskillnad (giftorätt och giftorättsgods)
ÄKTENSKAPSBALKEN (ÄktB)

Det vi ska fokusera på är hur ingår man ett äktenskap, vilka formkrav finns det för att ingå äktenskap, vilka får och vilka får inte ingå äktenskap med varandra. Vi ska också titta på förhållande mellan makar, framför allt fokus på egendomsförhållanden, vem äger vad och vad får detta för konsekvenser den dagen man eventuellt separerar eller när nån av makarna avlider. Då tittar man på begreppen giftorätt och giftorättsgods lite extra. Bodelning, hur man delar boet.

SAMBOFÖRHÅLLANDE
Vi ska också titta på sambolagen.
-vad menas med samboende.
-skillnaden mellan äktenskap och samboförhållande
-Delning vid samboförhållandets upphörande
SAMBOLAGEN

FÖRÄLDRASKAP
-vad menas med vårdnad om barn?
-vad händer med vårdnaden när föräldrar separerar?
FÖRÄDRABALKEN (FB)

Familjerätt – Äktenskapets ingående och hinder

Äktenskap regleras i äktenskapsbalken (ÄktB)
Innan man kan ingå äktenskap så föregås det av en hindersprövning, d v s att man kollar om det finns några hinder för att för att ingå äktenskap.
Den här prövningen görs av skatteverket.
Ett sådant hinder kan vara att man är omyndig, man får inte ingå äktenskap om man är under 18 år.
Man får inte gifta sig med vandra om man är släkt med varandra i rakt upp – eller nedstigande led eller är helsyskon.
Rakt uppstigande led är mamma, pappa, mor och farföräldrar etc.
Man får alltså gifta sig med sin mamma, pappa eller morfar eller farmor etc.
Rakt nedstigande led är barn,barnbarn osv.
Man får alltså gifta sig med sina barn eller barnbarn.

Halvsyskon kan få ingå äktenskap efter tillstånd från regeringen ( i praktiken länsstyrelsen).
Annat hinder kan vara att någon av parterna redan är gift eller registrerat partnerskap. Kallas tvegifte och är brott, enligt 7:1 brottsbalk.

När hindersprövningen är gjord så kommer vi till VIGSEL.
Man kan inte bara säga att nu är vi gifta och sedan är man gift utan man måste göra på ett visst sätt för att det ska vara giltigt.
När hindersprövningen är godkänd (det finns inga hinder för att ingå äktenskap) så övergår man till vigsel.
Det måste finns en behörig vigselförrättare samt vittnen.
Det räcker alltså inte bara med en behörig vigselförrättare eller vice versa bara vittnen. En behörig vigselförrättare är en präst eller liknande i trossamfund (vid kyrklig vigsel).
Det kan också vara personer utsedda av länsstyrelsen (borgerlig vigsel)

Familjerätt – Förhållandet mellan makar

Vi ska titta på några paragrafer ur äktenskapsbalken som förklarar lite hur inbördes förhållanden ska vara. Dom två första är lite märkliga eftersom dom saknar rättslig följd, man kan alltså straffas på något sätt om man bryter mot dom, det får liksom ingen juridisk konsekvens.
Dessa två paragrafer är mer eller mindre av moralisk art, en uppmaning till varandra, hur man bör göra i ett äktenskap för att få äktenskapet att fungera.

1:2 ÄktB
– makar skall visa varandra trohet och hänsyn. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.
Det här är moraliska förhållningsregler och i praktiken inte juridisk bindande, kan alltså inte prövas i domstol.



AVTALSRÄTT


Avtal – vad krävs?
-två parter
-gemensam partsvilja


AVTALSRÄTT


Handelsbalken (HB)
Avtalslagen (AvtL)
1:1 – 1:9 avtalsslutande
Anbud
Acceptfrist
Oren accept
För sen accept
Återkallelse


RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET


– lag 1924:323 om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning

-Avtal ingångna av omyndig eller den som har förvaltare.

-Avtalslagens ogiltighetsgrunder


AvtL ogiltighetsgrunder


– Förklaringsmisstag 32 § st 1 jfr st 2
– Tvång 28-29 §§
– Svek 30 §
– Ocker 31 § st 1
– Skrivfel 32 §
– Tro och heder 33 § (används restriktivt)
– Avtal för skens skull 34 §


JÄMKNING AV AVTAL


– 36 § Avtalslagen


SPSS 2

Lägg dessa in dessa nummer i SPSS innan du går vidare…
Värt att tänka på. Measure är satt till NOMINAL för ID och GENDER.
Det man mäter är grupper utan inbördes ordning. Exempel är KÖN, YRKE och SJUKDOMSTYP.
Variabelns olika värde kan endast skrivas med ORD, exempelvis man/kvinna, lärare/sjuksköterska/städare/säljare.
För variabler som mäts enligt en nominalskala är det möjligt att beräkna TYPVÄRDE, men inte MEDIAN eller MEDELVÄRDE.

För Height och Weight använder man SCALE (vilket också är det vanligaste) eftersom man mäter något, i det här fallet längd och vikt.

Kort kan nämnas ODINAL som graderar (ordinalskala)
Variabelns olika värden kan rangordnas, men det går inte att på något meningsfullt sätt ange skillnader eller avstånd mellan värdena. Exempel är utbildning som kan anta värdena grundskola/gymnasium/högskola/forskarutbildning. Det går att ordna värdena efter stigande utbildningsnivå, men man kan inte tilldela en viss utbildning något numeriskt värde.
För en variabel mätt enligt denna skala är det möjligt att beräkna typvärde, median och percentiler men inte aritmetiskt medelvärde.
I GENDER måste man veta vad som är man (male) och vem som är kvinna (woman.
Och detta väljer man i VALUES. 1 = Male 2= woman
Återigen hur mätskalor används
NOMINAL = name etc
ORDINAL = Order (rankar något t ex grundskola/gymnasie/högskola/)
SCALE = mängd ( något som kan mätas)
Så här ser vår data ut nu…
Vill du rangordna vikten från lägsta till högsta så väljer man SORT ASCENDING (genom att högerklicka på weight fliken). Vill man rangordna från högsta tull lägsta väljer man SORT DESCENDING. Så kan man göra med alla flikar. Men i det här fallet väljer vi bara att rangordna vikten.
Och så här ser det ut efteråt…

NU HAR VI VÅR DATA – DAGS FÖR ANALYS

Då ska vi köra en analys för att kolla frekvenser…och vi kör en enkel analys.

Alla variabaler som finns i datan förs över till högra fönstret för analys
Och då får man upp själva analysen…värre än så är det inte
Värt att tänka på är att SPSS ger dig otroligt mycket information, kanske mer än du behöver…
…och därför är det viktigt att lära sig hur man ska tolka dessa utvärden, alla är så klart inte nödvändiga.

EN BRA BÖRJAN – NU SKRUVAR VI UPP LITE…

Nu ska vi göra bilddiagram av den här datan.
Tänk på att du inte behöver stänga ner OUTPUTEN du fick utan kör bara en ny analys.

Bocka av FREQUENCY…det har vi ju redan…tryck OK
Längden såg konstig ut på den förra bilden, så då väljer vi att visa HISTOGRAMS…SHOW NORMAL CURVE ON HISTOGRAM…tryck på CONTINUE och OK
En extra grej man kan göra är att välja STATISTICS för analysen för att få andra jämförbara data…
Här kan man välja helt vilt…men man behöver inte välja mer än det man är ute efter för tillfället.
Här har jag valt medelvärde, median, typvärde, sum, standardavvikelse, varians, variationsvidd, kvartilavstånd etc
Resultat…
Medellängd = 65,80
Genomsnittsvikt = 133,00
Den kortaste är 62 och den högsta 70
Median ligger på 64 för vikt och 132 för längden
Välj statistik och grafer utifrån baserad på den data du har
Nominal…frekvens…bar charts
Scale….medelvärde…histogram
Vi vet genomsnitts längden för alla personer, men tänk om vi skulle dela upp det i kön istället…män på en sida och kvinnor på den andra sidan…
Kör en ny analys…ANALYZE…COMPARE MEANS…MEANS…

Sammanfattningsvis är beskrivande statistik, frekvenser och diagram en bra början för att få en överblick, för att se vad man.

THE END…

Läsning och granskning av vetenskapliga rapporter och uppsatser

Att läsa och granska vetenskaplig rapporter och uppsatser är inte så märkvärdigt bara man vet på ett ungefär hur man ska tillväga. Det man ska titta på är hur väl författaren har följt de regler som gäller när man skriver rapporter och uppsatser.
Och som tur finns det en checklista man kan använda sig av för att ta reda på det. Lite som att plocka fram checklistan inför en nödlandning, dock kanske inte lika dramatiskt

1. Problemets relevans och betydelse

  • Framgår det klart vilket problemet (frågeställningen) är?
  • Motiveras problemet? Varför studeras det? För vem, när, var och varför är det ett problem? Pseudoproblem?
  • Uttrycker problemformuleringen en tydlig relation mellan två eller flera begrepp (variabler)?
  • Definieras och preciseras begreppen?
  • Har problemet formulerats så, att involverande har, eller åtminstone implicerar, empiriska referenser och prövningar?
  • Är problemet ”besvarbart” och kan en ”lösning” av det tänkas tillföra ny kunskap – nu eller i en framtid?

2. Anknytning till tidigare kunskap

  • Har problemet relaterats till tidigare forskning inom området?
  • Är detta gjort så att anknytningen till tidigare forskning är logisk och tydlig, dvs. att problemet inte är konstruerat, perifert, eller löst knutet till tidigare arbeten?

DATABASER

Databaser innehåller artiklar ur tidskrifter och är ofta inriktade på ett särskilt ämne eller ämnesområde. En viktig del av informationssökningsprocessen är därför att hitta och välja de databaser som passar ditt syfte/sökfråga.



KURIOSA

INSÄNDARE I ÖP – 1 november 2010
När jag 2007 fick min kandidat examen i Rehabiliteringsvetenskap, var jag stolt.

Tyckte jag fått en mycket bra utbildning och var ivrig att få använda mina nya viktiga kunskaper. Jag trodde att rehabilitering låg i tiden. Idag är jag rätt säker på att jag gjort en total felsatsning, ingen vill ju anställa oss. Jag undrar varför och vill ställa följande frågor.

Till Arbetsgivare, företag, kommuner, landsting, stat med flera:

Varför satsar ni inte mer på rehabilitering? Det är ju så lönsamt?

Sjukskrivningar kostar mycket pengar och personligt lidande. Det finns mycket man kan göra för att minska detta. (Jag har träffat många sjukskrivna, chefer, arbetsledare som säger att det behöver någon med mina kunskaper. Men vad hjälper det när ingen vill anställa oss.)

Varför anställer man oftast psykologer, socionomer och PAvetare på tjänster som är inriktade mot rehabilitering? Inget ont om dessa utbildningar, de har stor bredd men är inte inriktade på rehab i samma utsträckning som vi. Vi borde arbete parallellt/tillsammans, komplettera varandra och inte konkurera om samma tjänster (där vi rehabvetare oftast förlorar). Tillsammans skulle vi få en enorm bredd och möjlighet.

Saknas det något i vår utbildning? I så fall vad?

Till Mittuniversitetet:

Varför fortsätter ni utbilda rehabvetare när ingen vill ha oss?

Om ni fortsätter, måste ni satsa på att få ut kunskap om utbildningen/etablera yrket.

Fortfarande efter så många år vet ingen, vad vi kan erbjuda för kunskaper och vad vi kan arbeta med. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag förklarat det för vänner, arbetsgivare mm. Inte ens arbetsförmedlingen/arbetsförmedlare vet och förstår vad de ska matcha oss mot.

Ska utbildningen fortsätta, se över innehållet, något måste fattas eftersom ingen vill ha oss. Vad? Jag vill veta.

Det känns som ett stort slöseri med tanke på all tid, arbete, pengar, kunskap, och engagemang som jag lagt ner, men nu ger jag upp. Jag tänker söka jobb som lokalvårdare eller något annat uppnåbart.

Jag försöker, jag har kunskaper, idéer, intresse, engagemang, behov finns och jag vill arbeta med rehabilitering. Men det hjälper inte!

En mycket besviken rehabvetare (blivande lokalvårdare?)



Att söka information

Planera din sökning

OK…du har nu tagit till till källan och ska börja söka
Men sen upptäcker du det svåra – hur väljer man sökord?
Man utgår från syftet och frågorna så klart
Om din sökfråga är ”hur ser ungdomars fysiska aktivitetsvanor ut?”, så blir första steget att identifiera det är informationsbärande, alltså vilka ord som är viktigast att ha med i sökningen för att få träffar på det du vill söka.

STEG 1
Är att identifiera vilka ord är informationsbärande, alltså vilka ord som är viktigast att ha med i sökningen för att få träffar på det du vill ha.
Hur ser UNGDOMARS FYSISKA AKTIVITETS VANOR ut?

STEG 2
Blir att översätta dina ord till engelska och fundera på hur många synonymer det kan finnas till varje ord.


Hur ser UNGDOMARS fysiska aktivitetsvanor ut?
Youth*, odolescen*, teenage*, ”13-19 yrs”, ”Young adult”


Hur ser ungdomars FYSISKA AKTIVITETS vanor ut?
”Physical activit*”, activit*, sport*, exercis*, Athletic*,


Hur ser ungdomars fysiska aktivitets VANOR ut?
Lifestyle*, habit*, behvio*, routine*,

En tabell kan då bli ett bra sätt att organisera dina sökord.
Det blir också lätt att fylla i när du träffar på nya sökord.


STEG 3
Blir att välja en databas och testa dina sökord.
En sådan databas kan vara PubMed.
Det viktiga är att tänka på vad databasen innehåller:

PubMed comprises more than 29 million citations for biomedical literature from MEDLINE, life science journals, and online books. Citations may include links to full-text content from PubMed Central and publisher web sites.

Letar man efter bildelar så kommer man inte hitta några där.















LITEN ORDBOK

CENTRALMÅTT – Central Tendency
Mean = medelvärde
Std.Deviation = standardavvikelse
Median = median
Quartiles = kvartilavstånd
Mode = typvärde 
Sum = summerar


SPRIDNINGSMÅTT
Std.Deviation = standardavvikelse
Quartiles = kvartilavstånd
Range = variationsvidd
Max – minimum = högsta värdet vs lägsta värdet

Det mest vanliga spridningsmåttet är ändå VARIANS (variance) och STANDARDAVVIKELSE (std.deviation)
På grund av att dessa mått är så användbara när det gäller att dra slutledning (dvs ställa upp premisser som leder till en slutsats) är dessa de viktigaste spridningsmåtten. Om som man förstår så används spridningsmått för att se hur mycket en viss data avviker från medelvärdet.
Men vad är skillnaden mellan varians och standardavvikelse?

Variansen och standardavvikelsen är mycket nära besläktade med varandra. Det man vill veta med ett spridningsmått är hur mycket något avviker från medelvärdet. Och varför är det viktigt?
Det man vill veta är hur mätvärdet fördelar sig runt medelvärde, ligger det nära medelvärdet eller är de utspridda.


Bar charts = diagram


Vetenskapligt skrivande

Vetenskapliga rapporter och uppsatser är inga spännande romaner utan är ganska tråkiga och förutsägbar i sin framställning. Anledningen till att använda regler i skrivandet är att det ökar läsbarheten och klarheten.
Sidorna ska vara numrerade och följande delar ska ingå så långt det är möjligt, med anpassning till uppgiften:

  1. Titelsida
  2. Abstrakt (sammanfattning)
  3. Innehållsförteckning
  4. Introduktion/bakgrund (med eventuell problem formulering)
  5. Syfte
  6. Metod
  7. Resultat
  8. Diskussion och slutsats (kan även vara två skilda rubriker)
  9. Referenslista

TITELSIDA
Titeln ska summera innehållet i rapporten och rekommenderad längd är ca 10-12 ord. Texten bör vara centrerad och placerad på övre halvan av sidan och förkortningar får inte förekomma i titeln.
Under titeln skrivs författarnas/författarens namn i bokstavsordning, samt kursens namn samt program och datum för inlämning.
För vissa typer av uppsatser kan det finnas mallar som skall användas, som t ex kandidat- och magisterexamen.


ABSTRAKTET (sammanfattning)
Abstrakt eller sammanfattning är en kort och koncist sammanfattning av den vetenskapliga textens innehåll. Den har en helt egen sida med rubrik.
Den bör inte överstiga 250 ord.
Titeln läsas först, sedan kommer abstraktet för att kunna bilda sig en uppfattning om arbetets innehåll och resultat.
Abstraktet ska ge svar på frågor om:

  • Vad som var syftet med studien
  • Vilket det ”problem” som studeras var
  • Vilka deltagare som ingick
  • Vilka metoder för datainsamling respektive analys som användes
  • Vilka implikationer resultaten har

För att underlätta skrivandet av abstraktet kan rubriker användas:
Bakgrund (kort beskriver tidigare forskning och motiverar syftet; Syfte; Metod (vilka/vad har studerats och hur); Resultat (de viktigaste resultaten; Slutsats)


INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Arbetets numrerade rubriker listas under innehållsförteckning.
Huvudrubriker i linje vänstermarginalen och underrubriker indragna.