Grundläggande juridik – moment 1 (7,5hp)

STÄLL FRÅGOR I ÄMNET
ANTECKNA
Frågorna och svaren finns längst ner på sidan

Du ska bli förtrogen med den juridiska terminologin och få en grundläggande kunskap om gällande rättsregler på de områden som behandlas.

Privaträtt: personrätt, allmän förmögenhetsrätt, avtalsrätt, familjerätt och succesionsrätt.

Offentlig rätt med särskild inriktning på förvaltnings- och sekretessrätt.

SKADESTÅNDSRÄTT

Skadeståndsrätt – introduktion

Vem kan bli skadeståndsskyldig?
För vad uppstår skadeståndsskyldighet?
Hur stort blir skadeståndet?

Två centrala begrepp när det gäller skadestånd är inomobligatoriskt respektive utomobligatoriskt skadestånd.
Vad tusan menar man nu med detta?
För att förstå skillnaden mellan dessa två så gäller följande:
¶ Den som orsakar en skada genom att bryta mot ett avtal kan bli skadeståndsskyldig (inomobligatoriskt).
Och det är ju sånt som framgår och regleras av avtalet.
Bryter man mot avtalet så kan man bli skadeståndsskyldig.
Värre än så är det inte.

Den största mängden av skadeståndskrav ligger dock på den utomobligatoriska sidan och det också det som den här kursen kommer fokusera mest på. Så vad är då utomobligatoriskt skadestånd?
¶ Den som orsakar en skada genom ett annat agerande än vad som regleras i ett avtal kan bli skadeståndsskyldig (regleras av skadeståndslag 1972:207:) (SKL)

Skadeståndsrätt – parter

Om vi går vidare och tittar på vem/vilka som kan vara parter i en skadeståndstalan så gäller följande:
¶ Alla fysiska personer, även barn kan bli skadeståndsskyldiga.
Att barn kan bli skadeståndsskyldiga kan låta nytt o konstigt men det beror oftast på att vi blandar ihop straffrätt och skadestånd, vilket är två helt olika saker. Skadestånd är inget straff utan skadestånd finns till för att reparera en uppkommen skada. Inom straffrätten tänker man ju på en myndighetsålder uppåt 15 år. Någon sådan motsvarighet till skadestånd finns inte. Parterna kallas skadevållande och skadelidande, där den skadevållande är den som orsakar skadan och den skadelidande som drabbas av skadan.
Normalt ansvarar man själv för den skada man orsakat.
Men det finns undantag, t ex arbetsgivare ansvarar för skada orsakat av en arbetstagare kallas ”principalansvar”.
Då kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.
Men det finns givetvis undantag där också om till exempel arbetstagaren varit grovt vårdlös eller inte följer uppsatta föreskrifter.

Principalansvar kallas i Sverige det skadeståndsansvar som arbetsgivare, eller person i motsvarande position, har för arbetstagare, eller motsvarande. Som utgångspunkt är det arbetsgivaren som ska ersätta de skador som arbetstagaren orsakar.

Den som har arbetstagare i sin tjänst skall ersätta

  1. personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten,
  2. ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott, och
  3. skada på grund av att arbetstagaren kränker någon annan på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse i tjänsten.
    en arbetstagare som vid ett enstaka tillfälle av oaktsamhet har osakat en skada.

Endast i undantagsfall kan arbetstagaren bli tvungen att ersätta skador som han eller hon har orsakat i tjänsten. För att undantaget ska vara tillämpligt krävs enligt 4 kap. 1 § skadeståndslagen att synnerliga skäl föreligger. En arbetstagare som uppsåtligen har agerat på ett systematiskt sätt, t.ex. genom att förskingra en summa pengar varje månad från en kund, anses vara mer klandervärd än en arbetstagare som vid ett enstaka tillfälle av oaktsamhet har osakat en skada.

Föräldrar kan bli medskyldiga till barns skadeståndsskyldighet om föräldrarna har brustit i sin tillsyn eller barnet har orsakat skada genom brott.

Skadeståndsrätt – tre typer av skador

Det finns tre skadekategorier:
¶ Personskada, en fysisk eller psykisk skada på fysisk person.
T ex en bruten arm

¶ Sakskada, skada på ett objekt
T ex en förstörd dator, bil etc.

¶ Ren förmögenhetsskada
Ekonomisk skada som har uppkommit utan koppling till verkan person – eller sakskada. T ex när en privatperson blir lurad att investera i ett värdelöst företag

Skadeståndrätt – Förutsättningar för skadestånd

Det här är den mest omfattande delen när det gäller skadestånd och kan vara lite knepig. Man behöver träna för och göra övningar för att förstå vart gränsdragningen för olika saker går.

Vi ska titta på förutsättningar för skadestånd, vad som krävs för att någon ska bli skyldig att betala ett skadestånd.
Vi delar in det i tre steg:
1. Det måste ha uppstått en skada (2:1)
2. Sen måste det finnas en ansvarsgrund
Skadan måste så att säga ha uppstått uppsåtligen (dolus) eller av vårdslöshet (culpo) (2:1)
-uppsåtligen (dolus) = avsikt (man har alltså en avsikt att skada)
-vårdslöshet (culpa) = oförsiktigt agerande.
Vårdslöshet är dock en bedömningsfråga och bedömd med hänsyn till:
-riskens storlek – hut stor är risken för skada?
-den eventuella skadans storlek – hur stor skada kan uppstå?
-handlingsalternativ – vilka andra handlingsalternativ hade den skadevållande?
-insikt – insåg skadevållande risken och vilka alternativ hen hade?

Tittar man på dessa fyra alternativ angående bedömningsfrågan när det gäller vårdslöshet så skulle man kunna lägga dom två första i samma vågskål och dom två sista i den andra vågskålen, och dessa väger då mot varandra: riskens storlek och den eventuella skadans storlek mot handlingsalternativ o insikt.

-undantag vid strikt ansvar.
T ex hundägare genom lag (2007:1150) om tillsyn över hundar o katter.
Det spelar ingen roll att man har skickat hunden på lydnadsträning eller vad det nu måste vara för träning, så är man i alla fall ansvarig om hunden biter någon eller vållar en skada.
Företag har också en liknande ansvar, man kan alltså bli skadeståndsskyldig om man en läckande tank kommer ut i miljön fast man har tagit hänsyn till alla möjlig slags åtgärder för att så inte ska hända.

-aktiv handling:
undantag för t ex brandmän som kan bli skadeståndsskyldiga när de i tjänsten inte ingriper för att rädda liv.


3. Ansvarsgräns
¶ Adekvat kausalitet
Ett centralt begrepp ”adekvat kausalitet”.
Och vad menar man då?
Jo, det man menar är att det måste gå att fastslå ett tillräckligt starkt samband mellan handlingen och skadan.
Vi nämnde nyss att det måste vara en aktiv handling som huvudregel, och dessutom måste den aktiva handlingen ha gjort skadan, och det måste vara fullt klarlagt att det är så, alltså adekvat kausalitet, det måste finnas ett tillräckligt starkt samband mellan mitt agerande och den skada som uppstår. Om det finns ett direkt samband mellan mitt agerande och skadan som uppstår, då föreligger det adekvat kausalitet.
T ex om person A slår person B i huvudet med en hammare så känns det ganska naturligt att person B får en skallskada = adekvat kausalitet.

Exempel när det inte föreligger adekvat kausalitet.
Vi tar en hammare igen, men den här gången spikar vi på en bräda, som man brukar göra med en hammare. Du spikar som sagt och hamrar medan vibrationerna från slagen får ett annat föremål att ramla i huvudet på någon så att den personen får en skada. Då finns det inget stark samband mellan skadan och mitt agerande.

¶ tredjemansskador
-För skada på tredjeman, när någon alltså indirekt skadas genom att någon annan skadas, uppstår normalt inte skadeståndsskyldighet.
-det måste gå att förutse skadan
Om en kock t ex skadas så han inte kan laga mat så blir skadevållande normalt sätt inte skadeståndsskyldig för restaurangens ekonomiska förlust (ägaren till restaurangen).


¶ Ansvarsfrihetsgrunder
-samma ansvarsfrihetsgrunder som i straffrätten.
Skadeståndsskyldighet uppstår normalt inte för skador orsakade genom t ex nödvärn.

Skadestånd är inte sammanblandat med straffrätt, dessa körs som olika processer. Man straffas för det man har gjort, men själva skadeståndet drivs som en egen process.
Slår man någon i huvudet med en hammare så begår man ett brott, en misshandel, grov misshandel eller mordförsök, det är själva brottmålet, och det kan man få fängelse eller påföljd.
Skadeståndstalan som man väcker mot någon är en civilrättslig prövning.

Skadeståndsrätt – Syfte och storlek

¶ Skadestånds syfte är REPARATIVT.
-Och det betyder att syftet är att ERSÄTTA, REPARERA en uppkommen skada. Om någon har sönder min bil och det kostar 10.000 kronor att laga den, då är det 10.000 kronor som är ersättningen, varken mer eller mindre.
Förlorar man inkomst, låt såga 2000 kronor, ja då är ersättningen 2000 kronor. Det är alltså inga fantasisummor som tagen ur en jävla saga som i USA, där man kan stämma folk på fantasisummor.
Det amerikanska systemet fungerar dock annorlunda än det svenska eftersom det bygger på att man ska skrämmas att inte göra vissa saker, annars kan någon stämma skiten ur en.
-Skadelidande ska försättas i samma situation som hen varit om skadan inte hade uppstått.

¶ Vid personskada
-om person A skadar person B så att person måste vara sjukskriven från jobbet så beräknas skadeståndets storlek i huvudsak utifrån person B:s.
-sjukvårdskostnader
-inkomstförlust
Gällande inkomstförlust så beräknas det utifrån den lön man skulle haft, eller andra ersättningar.
-viss kompensation för sveda o värk
Som kan kan vara av övergående karaktär, som smärta.
-bestående men (som ärrbildning)

Lite sammanfattning (rent hypotetiskt)
Man kanske får ersättning sjukvårdskostnader 3.000 kronor
Inkomstbortfall 10.000 kronor
Sveda och värk 1.000 kronor
Bestående men 2.000 kronor
Sammanlagt 16.000 kronor i skadestånd.

Det är summan vad man får, varken mer eller mindre.
Om summan hade varit mycket mer än det uppräknade så är syftet något helt annat.
Om summan vi räknade ihop istället blev 2 miljoner eller 20 miljoner så är syftet med skadeståndet något helt annat. Då är inte syftet reparativt.
Och i Sverige är skadeståndet reparativt och inget annat.

¶ Vid sakskada
Om person A slänger person B:s mobiltelefon i golvet så beräknas skadeståndet i huvudsak utifrån:
-mobiltelefonens värde eller reparationskostnad och värdeminskning.
En sak att tänka på här. Om mobiltelefonen går sönder och inte går att laga då går man utifrån värdet, vad mobiltelefonen är värd idag.
Skulle man däremot reparera den så räknar man även in värdeminskning, om det är värt o reparera.
-Annan kostnad till följd av skadan ( t ex hyra en annan telefon under reparationstiden).
-inkomstförlust på grund av skadan (om man t ex inte kan sköta sitt arbete utan mobilen och man inte få tillgång till en annan mobil)

¶ Syftet är inte preventivt ( då är det avskräckande).
I USA har man mycket av den lösningen, agerande ska verka avskräckande.
Om det skulle 2 miljoner att kasta en telefon i golvet så tror jag man tänker sig för. Men syftet i Sverige är inte att avskräcka.


OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Rätten och samhället – offentlighetsprincipen

Tryckfrihetsförordningen (1949:105)

Tryckfrihetsförordningen är en av våra fyra svenska grundlagar och reglerar tryckfriheten i tryckt form. Grundlagar ska ju garantera våra mänskliga och fri- och rättigheter och vara demokratiska fri- och rättigheter. Man kan ju fråga sig varför vi har valt ett sådant system och vad som är syftet.

Om vi går till 2.kap 1 § så står det följande:
Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2018:1801).
Så offentlighetsprincipen handlar om vår rätt att ta del av det som kallas offentliga handlingar.


FAMILJERÄTT

Familjerätt – Introduktion

Juridiken kring äktenskap, samboförhållande och föräldraskap
-äktenskapsrätten
-samborätten
-föräldraskap

I denna lektion behandlas följande:
-äktenskap
-förhållande mellan makar
-äktenskapsskillnad (giftorätt och giftorättsgods)
ÄKTENSKAPSBALKEN (ÄktB)

Det vi ska fokusera på är hur ingår man ett äktenskap, vilka formkrav finns det för att ingå äktenskap, vilka får och vilka får inte ingå äktenskap med varandra. Vi ska också titta på förhållande mellan makar, framför allt fokus på egendomsförhållanden, vem äger vad och vad får detta för konsekvenser den dagen man eventuellt separerar eller när nån av makarna avlider. Då tittar man på begreppen giftorätt och giftorättsgods lite extra. Bodelning, hur man delar boet.

SAMBOFÖRHÅLLANDE
Vi ska också titta på sambolagen.
-vad menas med samboende.
-skillnaden mellan äktenskap och samboförhållande
-Delning vid samboförhållandets upphörande
SAMBOLAGEN

FÖRÄLDRASKAP
-vad menas med vårdnad om barn?
-vad händer med vårdnaden när föräldrar separerar?
FÖRÄDRABALKEN (FB)

Familjerätt – Äktenskapets ingående och hinder

Äktenskap regleras i äktenskapsbalken (ÄktB)
Innan man kan ingå äktenskap så föregås det av en hindersprövning, d v s att man kollar om det finns några hinder för att för att ingå äktenskap.
Den här prövningen görs av skatteverket.
Ett sådant hinder kan vara att man är omyndig, man får inte ingå äktenskap om man är under 18 år.
Man får inte gifta sig med vandra om man är släkt med varandra i rakt upp – eller nedstigande led eller är helsyskon.
Rakt uppstigande led är mamma, pappa, mor och farföräldrar etc.
Man får alltså gifta sig med sin mamma, pappa eller morfar eller farmor etc.
Rakt nedstigande led är barn,barnbarn osv.
Man får alltså gifta sig med sina barn eller barnbarn.

Halvsyskon kan få ingå äktenskap efter tillstånd från regeringen ( i praktiken länsstyrelsen).
Annat hinder kan vara att någon av parterna redan är gift eller registrerat partnerskap. Kallas tvegifte och är brott, enligt 7:1 brottsbalk.

När hindersprövningen är gjord så kommer vi till VIGSEL.
Man kan inte bara säga att nu är vi gifta och sedan är man gift utan man måste göra på ett visst sätt för att det ska vara giltigt.
När hindersprövningen är godkänd (det finns inga hinder för att ingå äktenskap) så övergår man till vigsel.
Det måste finns en behörig vigselförrättare samt vittnen.
Det räcker alltså inte bara med en behörig vigselförrättare eller vice versa bara vittnen. En behörig vigselförrättare är en präst eller liknande i trossamfund (vid kyrklig vigsel).
Det kan också vara personer utsedda av länsstyrelsen (borgerlig vigsel)

Familjerätt – Förhållandet mellan makar

Vi ska titta på några paragrafer ur äktenskapsbalken som förklarar lite hur inbördes förhållanden ska vara. Dom två första är lite märkliga eftersom dom saknar rättslig följd, man kan alltså straffas på något sätt om man bryter mot dom, det får liksom ingen juridisk konsekvens.
Dessa två paragrafer är mer eller mindre av moralisk art, en uppmaning till varandra, hur man bör göra i ett äktenskap för att få äktenskapet att fungera.

1:2 ÄktB
– makar skall visa varandra trohet och hänsyn. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.
Det här är moraliska förhållningsregler och i praktiken inte juridisk bindande, kan alltså inte prövas i domstol.



AVTALSRÄTT


Avtal – vad krävs?
-två parter
-gemensam partsvilja


AVTALSRÄTT


Handelsbalken (HB)
Avtalslagen (AvtL)
1:1 – 1:9 avtalsslutande
Anbud
Acceptfrist
Oren accept
För sen accept
Återkallelse


RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET


– lag 1924:323 om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning

-Avtal ingångna av omyndig eller den som har förvaltare.

-Avtalslagens ogiltighetsgrunder


AvtL ogiltighetsgrunder


– Förklaringsmisstag 32 § st 1 jfr st 2
– Tvång 28-29 §§
– Svek 30 §
– Ocker 31 § st 1
– Skrivfel 32 §
– Tro och heder 33 § (används restriktivt)
– Avtal för skens skull 34 §


JÄMKNING AV AVTAL


– 36 § Avtalslagen