DYGNSPASS

Motion 2023/24:123 av Eric Palmqvist (SD)

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för ett nationellt och permanent undantag från EU:s arbetstidsdirektiv och tillkännager detta för regeringen.

Motivering
EU:s arbetstidsdirektiv reglerar att dygnsvilan ska vara minst elva timmar per 24‑timmarsperiod och att arbete och vila skall alternera. Dygnsviloregeln är tänkt som ett skydd för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Samtidigt är det många verksamheter i Sverige, primärt inom den kommunala sektorn, som idag är uppbyggda kring scheman som bryter mot detta, vilket EU har uppmärksammat Sverige på.

EU kräver nu att dessa undantag från arbetstidsdirektivet som avtalats fram mellan arbetsmarknadens parter skall upphöra per den 1 oktober 2023. Detta är en omständighet som kritiserats hårt från såväl arbetsgivarhåll som berörda arbetstagare som inte upp­lever att deras schemaläggning utgör någon fara för vare sig den personliga hälsan eller säkerheten. Inom exempelvis blåljusverksamheter och personlig assistans är det vanligt förekommande att de anställda har så kallade ”dygnstjänstgöringar”, vilket bland det stora flertalet anställda är mycket uppskattat och inte sällan pekas ut som en fördel med arbetet.

Att EU nu kräver att dessa kollektivavtalade arbetstider upphör har orsakat kritik och oro från flera håll och många arbetstagare hotar med att säga upp sig som en konsekvens av att de kommer att tvingas att arbeta fler arbetspass när dygnstjänst­göringarna upphör. Detta, menar man, ger mindre utrymme för fritid och återhämtning. Inte minst i glesbygd där arbetstagare inte sällan har många mil att färdas enkel väg till och från arbetsplatsen kommer detta att ge upphov till både ökade kostnader och minskad trivsel för den enskilde.

Inom flera verksamheter där man idag schemalägger på ett sätt som står i strid med EU:s arbetstidsdirektiv brottas man idag med underbemanning och rekryteringsproblem. Inte minst i mindre kommuner på våra landsbygder. Att i det läget tvingas anpassa schemaläggningen på ett sätt som kräver att ännu fler anställs samtidigt som den befintliga personalen hotar med att säga upp sig som en konsekvens av ändringarna försätter verksamheterna i en mycket svår sits som riskerar att bli systemhotande på sina håll.

Det finns många starka skäl som talar för att Sverige bör ta strid för att få fortsätta att tillämpa undantag från EU:s arbetstidsdirektiv. Inte minst inom den kommunala sektorn. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska bistå arbetsmarknadens parter med att verka för fler undantag i EU:s arbetstids­direktiv.

Eric Palmqvist (SD)


Motion 2023/24:2496 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur arbetstidsdirektiv som möjliggör dygnsarbete inom yrken såsom brandman och personlig assistent kan utarbetas för svensk arbetsmarknad och tillkännager detta för regeringen.

Motivering
Vi ser nu en arbetsmarknad där kvalificerad arbetskraft känner sig tvingad att byta arbete på grund av ändringar i ett kollektivavtal som ingåtts mellan arbetsmarknadens parter. Avtalet trädde i kraft den 1 oktober 2023 och hindrar dygnsarbete. Inte ens om jag själv vill jobba dygn får jag så göra. Inte ens om jag har sovande dygn får detta arbetspass ingå i mitt schema. Något som innebär stora problem inom brandförsvaret då medarbetare med de tidigare reglerna kunnat ta arbete långt från hemmet då resorna inte behövt göras så många gånger under arbetsmånaden i och med att antalet timmar per arbetspass möjliggjort längre lediga pass däremellan. Likaså ser vi arbete med personer som behöver assistans i hemmet. Där människor är extra sårbara för byte av personal och i större behov av trygghet och kontinuitet rycks nu detta bort i och med ny lagstiftning.

En lagstiftning som fördyrar, försvårar och skapar osunda förflyttningar är inget annat än dumt. Implementeringen av det sedan 2003 fastslagna EU-reglementet på svensk arbetsmarknad har satt fack och arbetsgivare i rävsaxar. Arbetsgivarorganisationerna vill göra rätt och undvika böter men samtidigt behålla kompetens på arbetsplatserna och facket vill företräda medlemmarna som efter implementeringen säger upp sig och lämnar yrket. En ohållbar situation på grund av en lagstiftning på EU-nivå. Dock ser vi hur andra länder i Europa, vilka lever under samma regelverk, lyckats implementera utan ”överimplementering” och genom undantag för vissa grupper kunnat behålla personal.

För att säkra den svenska modellen där arbetstagare och arbetsgivare över tid lagt sig vinn om att komma överens och därefter leva upp till respektive ansvarområde bör vi se över hur regelverket kan implementeras och inte strida mot gällande lagstiftning men ändå tillåta arbete som innebär dygnstjänst när det ges möjlighet att sova under arbetspasset.

Lagar och regler ska vara av godo och underlätta, inte skapa oro och oreda. Då har det blivit fel och behöver åtgärdas. Det gäller oavsett om det är lagar och regler vi ansvarar för själva eller om det är lagar och regler vi behöver arbeta för att förändra om de ligger på EU-nivå och hindrar ett effektivt arbete i Sverige.

För att skapa lugn i trygga arbetspass inom LSS och för att upprätthålla hög kompetens och flexibla arbetsförhållanden inom brandförsvaret bör dessa grupper tas som pilotprojekt för hur dygnspass kan återinföras som möjlig arbetsform. Attraktiva arbeten med attraktiva och flexibla arbetspass borde alltid vara eftersträvansvärt på svensk arbetsmarknad liksom i resterande EU.

Ann-Sofie Lifvenhage (M)