Hur kan rapsolja vara nyttig?

Jag läste för inte så länge sedan om ”Vikingdiet” och då ingick rapsolja i den dieten som någon slags nordens olivolja.


https://www.ica.se/halsa/artiklar/at-som-en-viking/
Men är det verkligen sant, är rapsolja lika nyttig som olivolja?
Använde vikingarna ens rapsolja i sin kost?


Raps har odlats och pressats länge i Sverige, men någon ”Nordens olivolja” har oljan aldrig varit som antyds i reklamen.
Tvärtom är det en olja som använts för råvara i såpa och tvål
och ibland också, som en svensk kännare säger 1910: ”till och med till matolja, fastän i så fall av sämre slag”.
I nästa upplaga 1935 meddelas att ”dess forna bruk som matolja torde helt ha upphört”.

Det är först på 1970-talet det förädlas fram rapssorter utan giftig erukasyra. Erukasyra är en omega 9-fettsyra och förekommer som sagt i rapsolja och finns framförallt i äldre rapssorter.
Nya sorter av raps har endast låga nivåer av erukasyror (cirka 5%) om man försöker hela tiden minska ner på erukasyrorna inom dess giftighet. 

Innan 70-talet hade rapsolja upp till 45% erukasyra och man valde då att förädla fram plantor med mindre erukasyra. Anledningen till detta är att erukasyran är giftig för kroppen, då den inte kan brytas ner. De plantor som numera används har således endast upp till 5% erukasyra och heter Canola. Idag eliminerar man alltså syran redan från start, genom att förädla rapsplantan.
Vid modern raffinering genom genmanipulering har man kunna minska antal procent erukasyra från 45 till 5 procent. Modern rapsolja innehåller 5 procent av denna potential toxisk substans.

Först på 1970-talet då det förädlades fram rapssorter utan giftig erukasyra började oljan användas som livsmedel. Det var en kraftigt raffinerad produkt, marknadsförd på 80-talet som ”Nordens olivolja” av oljeväxtodlarnas branschorganisation, som till och med lyckades ersätta en del importerad sojaolja och majsolja med rapsolja. När reglerna för EU-stöd ändrades blev rapsodling hastigt och lustigt olönsam. Oljeproduktionen minskade till mindre än en tredjedel på tio år, från 420.000 ton (1990) till 120.000 ton (2000). Oljan må ha försvunnit men rapsodlingen hämtade sig. Nu får man stöd för att odla de gamla sorterna till biobränsle, alltså lysolja som förr.