Hur stor är Sveriges BNP?
Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, uppgick till 5 383 miljarder kronor 2021.
Hur stor är statskassan?
Ca 1000 miljarder.
Varifrån kommer statens skatteintäkter?
Nära 60 procent av de totala skatteintäkterna kommer från skatt på arbete, framför allt inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Knappt 30 procent utgörs av skatter på konsumtion och insatsvaror. Resterande del, drygt 10 procent, utgörs av skatt på kapital.
Vilka är dom största ekonomierna i världen – GDP/BNP?
1. USA – 20,807.27 miljarder dollar
2. Kina – 15,222.16 miljarder dollar
3. Japan – 4,910.58 miljarder dollar
4. Tyskland – 3,780.55 miljarder dollar
5. United Kingdom – 2,638.30 miljarder dollar
6. India – 2,592.58 miljarder dollar
7. Frankrike – 2,551.45 miljarder dollar
8. Italien – 1,848.22 miljarder dollar
9. Kanada – 1,600.26 miljarder dollar
10. Syd Korea – 1,586.79 miljarder dollar
11. Ryssland – 1,464.08 miljarder dollar
12. Brasilien – 1,363.77 miljarder dollar
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
— Sverige – 537,6 miljarder dollar (5074 miljarder)
—
—
Hur kan man förstå stora ekonomiska siffror?
De flesta som läser det här inlägget tycker förmodligen att 750 kronor för en vinterjacka är ett överkomligt pris, medan en dörrvaktsjacka i dun för 7 500 kronor är i dyraste laget. Denna känsla för proportioner när det gäller hushållsekonomi tycks dock ofta saknas när det gäller rikets ekonomi. Jag tror till exempel att det är många som inte gör så stor skillnad på en regeringssatsning på 750 miljoner eller 7,5 miljarder, och ibland hör man till och med att folk inte minns huruvida det handlade om miljarder eller miljoner. Likaså tycks få direkt inse att det är orimligt att svenskar skulle lägga 75 miljarder på julklappar, vilket är en siffra som snurrat runt i offentligheten på senare tid (jag tror irrfärden började på Dagens Arena).
I korridoren en bit bort sitter några doktorander som vet lite av varje. Eller snarare vet doktoranderna mycket om det mesta. Doktoranderna har lärt mig några tumregler som är mycket användbara när det gäller att skapa en känsla för proportioner på nationell nivå. Det hela underlättas avsevärt av att Sverige har en mycket gynnsam demografi för snabba överslagsberäkningar. Syftet med tumreglerna är inte att ha exakt rätt, utan att få en känsla för storleksordningar. Alla siffror i det här inlägget är därför grovt avrundade och därmed felaktiga.
Sveriges befolkning består just nu av knappt 10 miljoner invånare. Människor lever i nästan 100 år, så varje årskull består av cirka 100 000 personer. Detta kan vara bra att relatera till för att få en känsla för bland annat migrationsvolymer. Till exempel har drygt 30 000 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige i år, vilket alltså ungefärligen motsvarar en tredjedels årskull.
Av 10 miljoner invånare utgör arbetskraften ungefär hälften. 1 miljard betyder alltså en hundralapp per invånare, eller två hundralappar per sysselsatt. En regeringssatsning på 100 miljoner innebär alltså att vi som jobbar pyntar en tjugolapp per person. 75 miljarder till julklappar skulle innebära att en familj med två vuxna och två barn lägger 4*75 hundralappar eller 30 000 kronor på julklappar, vilket är uppenbart orimligt. (Siffran 75 miljarder avser detaljhandelns totala omsättning för hela december, det vill säga inklusive till exempel livsmedel.)
Enligt huvudscenariot i Migrationsverkets senaste prognos kommer statens kostnader för migration och integration uppgå till 60 miljarder nästa år. Detta motsvarar alltså 6 000 kronor per person eller 12 000 kronor per sysselsatt. Huruvida detta är för mycket eller för lite låter jag vara osagt, men siffran 12 000 kronor per sysselsatt är nog lättare att relatera till än 60 miljarder.
Det kan även vara bra att ha en känsla för ekonomins storlek. Sveriges BNP är nästan 4 000 miljarder. Skattekvoten är cirka 50 procent, så den offentliga sektorns utgifter är knappt 2 000 miljarder. Statsbudgeten uppgår mycket grovt avrundat till 1 000 miljarder. Till exempel är försvarsanslaget för nästa år knappt 50 miljarder, det vill säga 5 procent av statsbudgeten eller drygt 1 procent av BNP.
Jag tror att enkel huvudräkning av det här slaget underlättar avsevärt för att skapa en känsla för storleksordningar när det gäller Sveriges ekonomi. Lite överkurs är att även kunna något om Tysklands ekonomi eftersom det är ett land som Sverige ofta jämförs med. En mycket grov men enkel tumregel är att Tysklands BNP uttryckt i euro ungefärligen motsvarar Sveriges BNP uttryckt i kronor. En rimlig första gissning är därför att detaljhandeln i Tyskland under december månad omsätter i storleksordningen 75 miljarder euro. Läsare med koll på tysk ekonomi får gärna upplysa mig om hur väl denna gissning överensstämmer med verkligheten.
Källa:
https://ekonomistas.se/2015/12/08/huvudrakning-for-ekonomiintresserade/