Standardisoleringen för ett modernt svenskt hus är cirka 200-300 mm i ytterväggar och 500 mm på vinden, men äldre hus har betydligt mindre (t.ex. 70-100 mm), och dagens krav styrs av Boverkets regler som fokuserar på total energianvändning, inte bara tjocklek, med mineralull (stenull/glasull) och cellplast som vanligaste material.
Rekommenderade tjocklekar (nybyggnation/standard)
-Ytterväggar: 200-300 mm (för att uppnå bra U-värde).
-Tak/Vindsbjälklag: 500 mm (ibland 500-600 mm).
-Golv (mot grund): 300 mm eller mer.
Vad som gäller för olika hus
Äldre hus (före 1980): Ofta bara 70-100 mm i väggar, vilket är otillräckligt idag.
Hus 1980-2000: Vanligtvis 120-170 mm i väggar.
Låg- och passivhus: Kan ha upp till 400-500 mm för maximal energieffektivitet.
Viktigt att tänka på
U-värde och energi: Moderna regler fokuserar på husets totala energianvändning. Tjockare isolering ger bättre U-värde (lägre värmeförlust).
Avtagande avkastning: En stor skillnad görs mellan ingen isolering och 20 cm. Att gå från 40 cm till 60 cm ger mindre besparing och kan öka fuktproblematik om det utförs felaktigt.
Kvalitet i utförande: Korrekt installation och god ventilation är minst lika viktigt som isoleringens tjocklek för att undvika fukt och mögel.
Material: Mineralull (sten/glas) och cellplast är vanligast, samt fiberisolering. För äldre hus används ibland sågspån/kutterspån.
Att tänka på innan du väljer isolering
Principen bakom att isolera är enkel. Då luft är en väldigt dålig värmeledare gäller det att fånga så mycket luft som möjligt i ett poröst material. När isoleringen sedan byggs in i en byggnadskonstruktion kommer den att skapa en barriär som hindrar värmetransport. På så sätt hjälper isoleringen till att bevara värme på vintern och skyddar mot uppvärmning på sommaren. Dessutom hjälper den till att dämpa buller – en trevlig bieffekt. Isolering levereras i olika former; som skivor, mattor eller som lösull. De vanligaste typerna är mineralull (glas- eller stenull), cellplast och olika typer av cellulosabaserad isolering.
Stenull
Isolering med stenull är en välbeprövad metod som fungerar för de allra flesta isoleringsprojekt både för kyla och värme. Stenull är en naturprodukt som är brandsäker och den innehåller inga farliga ämnen. Stenullisolering finns i alla vanliga bredder och tjocklekar och finns även som lösull. Både ytter- och innerväggar och tak kan isoleras med
stenull
Glasull
Glasull utvinns precis som namnet antyder av återvunnet glas. Det är ett väldigt effektivt isoleringsmaterial som passar för de allra flesta typer av isolering.
Glasullisolering används till både väggar och tak och oftast som skivor som finns i alla vanliga bredder och tjocklekar. Även glasull är fritt från farliga farliga ämenn och funkar i innerväggar.
Cellplast
Cellplastisolering är ett samlingsnamn för många olika typer av isolering tillverkad av plast, som via olika processer expanderas. Det vill säga behandlas på ett sätt som gör den blir porös och på så sätt innesluter luft eller annan gas med dålig värmeledningsförmåga.
Den vanligaste plasten som används för isolering är polystyren som finns i två former: EPS (expanderad polystyren, ”frigolit”) och XPS (extruderad polystyren). Tillverkningsmetoderna ger olika mekaniska egenskaper, men gemensamt för båda är att de ger fukttåliga och kapillärbrytande material som lämpar sig för isolering och fuktskydd i husgrunder.
Viktigt att veta är att cellplast är extremt brandfarligt och att det kan bli ett snabbt brandförlopp vid en fasadbrand om cellplast används som isoleringsmaterial i fasaden. Branden kan sprida sig inuti fasaden. Om du använder cellplast i fasaden är det viktigt att du avskärmar och sektionera cellplasten med exempelvis mineralull, så att en eventuell brand inte kan sprida sig vidare i fasaden.